Jordarter
Jordarter eller jordart är de begrepp som används när man vill sammanfatta och beskriva en viss typ av jords beskaffenhet.
Det vill säga jordens innehåll av t.ex.:
- Sönderdelat berg (exempelvis morän)
- Lera
- Rester av organismer (exempelvis torv eller dy)
- Kemiska utfällningar exempelvis kalkgyttja.
Jordarter med stor mängd sönderdelat berg indelas efter kornstorlek i olika klasser.
Jordarter enligt kornstolek (kornfraktioner)
När det gäller en jordart med större mängd sönderdelat berg så grupperas dessa jordarter efter kornstorlek (kornfraktioner) i olika klasser, en så kallad korngruppsskala.
Den gällande korngruppsskalan, med kornstorlek enligt SGF 1981 (reviderat 2004).
- Block (mer än 200 mm) (600 mm fram till 2004)
- Sten (60—200 mm)
- Grus (2—60 mm)
– Grovgrus (20—60 mm)
– Mellangrus (6—20 mm)
– Fingrus (2—6 mm) - Sand (0,06—2 mm)
– Grovsand (0,6—2 mm)
– Mellansand (0,2—0,6 mm)
– Finsand (0,06—0,2 mm) - Silt (0,002—0,06 mm)
– Grovsilt (0,02—0,06 mm)
– Mellansilt (0,006—0,02 mm)
– Finsilt (0,002—0,006 mm) - Ler (mindre än 0,002 mm)
STARTA ARBETSPROCESSEN REDAN NU
Sveriges jordarter – en kort historik
Många av Sveriges jordarter har bildats under och efter den senaste istiden (Weichsel). Istiden hade sin största utbredning för cirka 20 000 år sedan då den täckte bland annat hela Skandinaviska halvön.
När isen ryckte fram drog den med sig allt löst material såsom äldre jordarter, växter och lösa bergarter. Det grus och sten som låg i dess bottenskikt slipade också urberget och mjukare bergarter som maldes ned under tyngden och trycket drog då också med.
När isen smälte och drog sig tillbaka norrut så lämnades det material den fört med sig kvar där isfrontens framryckning hade avstannat. Den nya jordart som bildades var morän, en osorterad blandning av fint och grovt material. Den består av allt från stora stenblock, över sten, grus, sand till lerpartiklar.
Morän är den vanligaste jordarten i Sverige och täcker 75% av landets yta. Inom låglänta områden är den dock ofta överlagrad av sedimentjordarter eller torv.
När tyngden av istäcket försvann så inleddes en landhöjning som medfört att stora områden av forna sjö- och havsbottnar har blivit till land.
Erosion och markförändringar kan påverka jordarter
Markförhållandena och jordarternas sammansättning i ett specifikt markområde kan förändras över tid. Detta kan, som vi redan nämnt, bero på geologiska skäl såsom istider. Andra förändringar beror på vilken yttre påverkan som marken utsätts för.
| Naturlig påverkan såsom t.ex.: | Mänsklig påverkan såsom t.ex.: |
| Skyfall Översvämningar Uttorkning Tjäle Skogsbränder, Naturliga klimatvariationer över tid, etc | Avverkning av skog Avsiktliga sänkning av vattennivåer (sjösänkning, utdikning) Uppodling av våtmarker Klimatförändringar orsakade av mänsklig aktivitet, etc |
Förändringar i marken, såsom förändringar jordarternas sammansättning i ett specifikt markområde till följd av naturlig eller mänsklig påverkan, kan påverka en byggnad eller konstruktion. T.ex. vid rörelser i marken, vibrationer från tung trafik, sprängningar, byggnation i omtilligande område, etc. En instabil, vattenmättad eller uttorkad jord kan då orsaka sättningsskador i byggnaden eller konstruktionen och påverka dess hållfasthet.
Vanliga frågor som kan uppstå kring jordarter
Stabtech hjälper dig att stabilisera jord
Vi hjälper dig att stabilisera berg och jord under byggnader och andra former av konstruktioner för att öka stabiliteten och undvika marksättningar och kostsamma sättningsskador.
Kontakta oss om du har funderingar kring stabilisering av jordarter.