Kornstorlek
Kornstorlek är en viktig parameter inom bergarts- och jordartsklassificering. Den används för att karakterisera de mineralpartiklar som ingår i en bergart eller jordart.
Kornstorleken (kornfraktionen) är enkelt uttryckt partiklarnas diameter. Såväl själva storleken på partiklarna som fördelningen mellan olika storlekar påverkar jordarters egenskaper.
Kornstorleken för en jordart och dess fördelning bestäms med hjälp av siktning för grövre fraktioner (kornfraktioner).
Jordarter enligt kornstolek – kornfraktioner
När det gäller en jordart med större mängd sönderdelat berg så grupperas dessa jordarter efter kornstorlek (kornfraktioner) i olika klasser, en så kallad korngruppsskala.
Den gällande korngruppsskalan, med kornstorlek enligt SGF 1981 (reviderat 2004).
- Block (mer än 200 mm) (600 mm fram till 2004)
- Sten (60—200 mm)
- Grus (2—60 mm)
– Grovgrus (20—60 mm)
– Mellangrus (6—20 mm)
– Fingrus (2—6 mm) - Sand (0,06—2 mm)
– Grovsand (0,6—2 mm)
– Mellansand (0,2—0,6 mm)
– Finsand (0,06—0,2 mm) - Silt (0,002—0,06 mm)
– Grovsilt (0,02—0,06 mm)
– Mellansilt (0,006—0,02 mm)
– Finsilt (0,002—0,006 mm) - Ler (mindre än 0,002 mm)
STARTA ARBETSPROCESSEN REDAN NU
Kornstorlek hos jordarter enligt olika korngruppsskalor
Här nedan kan man tydligt se skillnaden mellan hur olika specifika kornstorlekar benämns och klassificeras enligt de olika korngruppsskalorna.
| Storlek | Jordartskommittén 1953 (Atterbergskala med modifierade beteckningar) | SGF 1984 | Storlek | SS-EN ISO 14688-1 (2002) | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| > 2000 mm | Block | Block | Grovblock | > 2000 mm | Block | Stora block | LBo | |
| 600–2000 mm | 630–2000 mm | |||||||
| 200–600 mm | Sten | Grovsten | 200–630 mm | Bo | ||||
| 60–200 mm | Sten | Mellansten | 63–200 mm | Sten | Co | |||
| 20–60 mm | Grus | Grovgrus | 20–63 mm | Grus | Grovgrus | CGr | ||
| 6–20 mm | Grus | Grovgrus | Mellangrus | 6,3–20 mm | Mellangrus | MGr | ||
| 2–6 mm | Fingrus | Fingrus | 2–6,3 mm | Fingrus | FGr | |||
| 0,6–2 mm | Sand | Grovsand | Sand | Grovsand | 0,63–2 mm | Sand | Grovsand | CSa |
| 0,2–0,6 mm | Mellansand | Mellansand | 0,2–0,63 mm | Mellansand | MSa | |||
| 60–200 μm | Mo | Grovmo | Finsand | 63–200 μm | Finsand | FSa | ||
| 20–60 μm | Finmo | Silt | Grovsilt | 20–63 μm | Silt | Grovsilt | CSi | |
| 6–20 μm | Mjäla | Grovmjäla | Mellansilt | 6,3–20 μm | Mellansilt | MSi | ||
| 2–6 μm | Finmjäla | Finsilt | 2–6,3 μm | Finsilt | FSi | |||
| 0,6–2 μm | Ler | Ler | 0,63–2 μm | Ler | Cl | |||
| < 0,6 μm | Finler | < 0,63 μm |
Korngruppsskalor
En korngruppsskala innehåller specifika benämningar på kornstorlekar (kornfraktioner) beroende på deras storlek. Detta kompliceras genom att olika skalor används i olika länder.
Korngruppsskalor i Sverige
I Sverige är tre olika system vanligt använda för att klassificera olika kornstolekar (kornfraktioner).
- Atterbergs korngruppsskala (den äldsta av skalorna) togs fram under början av 1900-talet. En moderniserad form av Atterbergskalan används fortfarande i många jordbruks- och skogsbrukssammanhang.
- Svenska Geotekniska Föreningens (SGF) skala, som togs fram på 1980-talet.
- Den svenska implementeringen (från och med 2002) av den europeiska och internationella standarden SS-EN ISO 14688-1.
Kort om kornstorlek hos olika bergarter
När det gäller magmatiska bergarter så beror kornstorleken framförallt på tiden det tagit för mineralkornen att kristalliseras. Bergarter som kristalliseras långsamt, såsom många djupbergarter (bergarter som svalnat långt ner i marken) blir grovkorniga. T.ex. granit och pegmatit.
En bergart får ofta mindre kristaller ju snabbare avkylningen har skett. Hos bergarten t.ex. obsidian (vulkaniskt glas) så stelnar lavan som bildar bergarten så snabbt att inga kristaller hinner bildas
Hos metamorfa bergarter beror kornstorleken på ursprungsmaterialet och de tryck och temperaturer som verkat under bildandet av den metamorfa bergarten.
- Grovkorniga metamorf bergart – t.ex. gnejs
- Medelkornig metamorf bergart – t.ex. kvartsit
- Finkornig – t.ex. fyllit
Kornstorleken hos sedimentära bergarter beror oftast på hur långt kornen som utgör bergarten har transporterats. Ju kortare sträcka kornen har transporterats, desto kantigare brukar de vara.
Undrar du över vilken kornstorlek just din mark har?
Det är i så fall ingen dum eller på minsta sätt onödig fundering. Kornstorleken (kornfraktioner) framförallt i olika jordarter i marken under din byggnation kan få avgörande betydellse för markens – och därmed också byggnadens eller konstruktionens – stabilitet.
Finns det till exempel risk för att finkornigare partiklar (t.ex. sand eller silt) mellan grovkornigare partiklar såsom t.ex. sten eller block kan sköljas bort vid regnstorm eller översvämningar.
Varmt välkommen till Stabtech om du oroar dig för markförhållandena under din byggnation och undrar om de kommer att klara att bära upp byggnaden eller konstruktionen. Vi hjälper dig att stabilisera marken, om så behövs. Samt, eftersom detta är ett område där storleken faktiskt kan spela roll, så hjälper vi dig också att reda ut begreppen beträffande kornstorlek!