kornstorlek

Kornstorlek är en viktig parameter inom bergarts- och jordartsklassificering. Den används för att karakterisera de mineralpartiklar som ingår i en bergart eller jordart.
Kornstorleken (kornfraktionen) är enkelt uttryckt partiklarnas diameter. Såväl själva storleken på partiklarna som fördelningen mellan olika storlekar påverkar jordarters egenskaper.
Kornstorleken för en jordart och dess fördelning bestäms med hjälp av siktning för grövre fraktioner (kornfraktioner).

Jordarter enligt kornstolek (kornfraktioner)

När det gäller en jordart med större mängd sönderdelat berg så grupperas dessa jordarter efter kornstorlek (kornfraktioner) i olika klasser, en så kallad korngruppsskala.

Den gällande korngruppsskalan, med kornstorlek enligt SGF 1981 (reviderat 2004).

  • Block (mer än 200 mm) (600 mm fram till 2004)
  • Sten (60—200 mm)
  • Grus (2—60 mm)
    – Grovgrus (20—60 mm)
    – Mellangrus (6—20 mm)
    – Fingrus (2—6 mm)
  • Sand (0,06—2 mm)
    – Grovsand (0,6—2 mm)
    – Mellansand (0,2—0,6 mm)
    – Finsand (0,06—0,2 mm)
  • Silt (0,002—0,06 mm)
    – Grovsilt (0,02—0,06 mm)
    – Mellansilt (0,006—0,02 mm)
    – Finsilt (0,002—0,006 mm)
  • Ler (mindre än 0,002 mm)

STARTA ARBETSPROCESSEN REDAN NU

Kornstorlek hos jordarter enligt  olika korngruppsskalor

Här nedan kan man tydligt se skillnaden mellan hur olika specifika kornstorlekar benämns och klassificeras enligt de olika korngruppsskalorna.

StorlekJordartskommittén 1953
(Atterbergskala med modifierade beteckningar)
SGF 1984StorlekSS-EN ISO 14688-1 (2002)
> 2000 mmBlock BlockGrovblock> 2000 mmBlockStora blockLBo
600–2000 mm  630–2000 mm
200–600 mm StenGrovsten200–630 mm Bo
60–200 mmSten Mellansten63–200 mmSten Co
20–60 mm GrusGrovgrus20–63 mmGrusGrovgrusCGr
6–20 mmGrusGrovgrusMellangrus6,3–20 mmMellangrusMGr
2–6 mmFingrusFingrus2–6,3 mmFingrusFGr
0,6–2 mmSandGrovsandSandGrovsand0,63–2 mmSandGrovsandCSa
0,2–0,6 mmMellansandMellansand0,2–0,63 mmMellansandMSa
60–200 μmMoGrovmoFinsand63–200 μmFinsandFSa
20–60 μmFinmoSiltGrovsilt20–63 μmSiltGrovsiltCSi
6–20 μmMjälaGrovmjälaMellansilt6,3–20 μmMellansiltMSi
2–6 μmFinmjälaFinsilt2–6,3 μmFinsiltFSi
0,6–2 μmLer Ler 0,63–2 μmLer Cl
< 0,6 μm Finler< 0,63 μm 

Korngruppsskalor

En korngruppsskala innehåller specifika benämningar på kornstorlekar (kornfraktioner) beroende på deras storlek. Detta kompliceras genom att olika skalor används i olika länder.

Korngruppsskalor i Sverige

I Sverige är tre olika system vanligt använda för att klassificera olika kornstolekar (kornfraktioner).

  • Atterbergs korngruppsskala (den äldsta av skalorna) togs fram under början av 1900-talet. En moderniserad form av Atterbergskalan används fortfarande i många jordbruks- och skogsbrukssammanhang.
  • Svenska Geotekniska Föreningens (SGF) skala, som togs fram på 1980-talet.
  • Den svenska implementeringen (från och med 2002) av den europeiska och internationella standarden SS-EN ISO 14688-1.

Kort om kornstorlek hos olika bergarter

När det gäller magmatiska bergarter så beror kornstorleken framförallt på tiden det tagit för mineralkornen att kristalliseras. Bergarter som kristalliseras långsamt, såsom många djupbergarter (bergarter som svalnat långt ner i marken) blir grovkorniga. T.ex. granit och pegmatit.

En bergart får ofta mindre kristaller ju snabbare avkylningen har skett. Hos bergarten obsidian (ett vulkaniskt glas) t.ex. så stelnar lavan som bildar bergarten så snabbt att inga kristaller hinner bildas

Hos metamorfa bergarter beror kornstorleken på ursprungsmaterialet och de tryck och temperaturer som verkat under bildandet av den metamorfa bergarten.

  • Grovkorniga metamorf bergart – t.ex. gnejs
  • Medelkornig metamorf bergart – t.ex. kvartsit
  • Finkornig – t.ex. fyllit

Kornstorleken hos sedimentära bergarter beror oftast på hur långt kornen som utgör bergarten har transporterats. Ju kortare sträcka kornen har transporterats, desto kantigare brukar de vara.

Undrar du över vilken kornstorlek just din mark har?

Det är i så fall ingen dum eller på minsta sätt onödig fundering. Kornstorleken (kornfraktioner) framförallt i olika jordarter i marken under din byggnation kan få avgörande betydellse för markens – och därmed också byggnadens eller konstruktionens – stabilitet.

Finns det tilleksempel risk för att finkornigare partiklar (t.ex. sand eller silt) mellan grovkornigare partiklar såsom t.ex. sten eller block kan sköljas bort f´vid skyfall eller översvämningar?

Varmt välkommen till Stabtech om du oroar dig för markförhållandena under din byggnation och undrar om de kommer att klara att bära upp byggnaden eller konstruktionen. Vi hjälper dig att stabilisera marken, om så behövs. Samt, eftersom detta är ett område där storleken faktiskt kan spela roll, så hjälper vi dig också att reda ut begreppen beträffande kornstorlek!